Amerikansk bulldog!

American Bulldog (Amerikansk bulldogg) är en stor hundras av doggtyp. Rasen kommer från USA, mycket tyder dock på att den till stor del härstammar från Old English Bulldog som även gett upphov till Engelsk bulldog.

Rasen är mellan 25 och 60 kg tung och har en mankhöjd på 50 till 71 cm. Rasen utmärker sig med stor variation mellan individer. Rasen delas upp i olika typer där huvudtyperna är "Classic type" (även kallad "Bully" eller "Johnsson"), "Standard type" (även kallad "Scott" eller "Performance") och "Old Southern White" alt. "Old English White". En hund med härstamning från både rastyperna "Classic" och "Standard" kallas "hybrid". I utställningsringen bedöms hybrider enligt den standard som hunden följer bäst.

Amerikansk bulldog!

MVHBoM


labrador retriever!

Labrador retriever eller labrador, vardagligt ibland kallad labbe, är en apporterande fågelhund som ingår i rasgrupp 8 (stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar). Den anses ha ett vänligt sinnelag och en "will to please", egenskaper som har bidragit till dess popularitet runt om i världen och till att den ofta nyttjas i samhällets tjänst som till exempel ledarhundar eller narkotikahundar. Trots att labradorens i dag vanligaste användningsområde torde vara som sällskap är den en jakthund, en apporterande fågelhund, vars uppgift det är att söka och bärga nedskjutet byte. Labradorer arbetar mycket gärna i vatten. Att beakta inför valpköp är att labradorer är en mycket matglad ras som lätt lägger på hullet.

Labrador retriever!


Jämthund!

Jämthund är en hunras fråJämthunden erkändes officiellt som egen ras så sent som 1946, tack vare Aksel Lindströms med fleras mångåriga kamp. Trots att erkännandet är av så färskt datum kan jämthundsrasen föras tillbaka till de ursprungliga människorna i Jämtland[1], jägarfolket som hade med sig hundar när de kom till Jämtland och Skandinavien för cirka 9 000 år sedan, vid istidens slut[källa behövs](äldsta hundfynden i Sverige är 5000 år gamla). Rasen tillhör det nordliga barrskogsbältets storvuxna jaktspetsar. Att det skulle dröja så länge innan jämthunden fick en egen standard berodde på att gråhund och jämthund länge dömdes som samma ras, vilket i praktiken var en omöjlighet.[källa behövs]n Sverige. Den är en utpräglad jakthund med stort intresse för bland annat älg.
Jämhund!
                                                   
                                               MVH BoM

Tax!

Tax är en hundras från Tyskland. Den avlades fram som grythund och är vanlig som drivande hund. Taxen med sina olika varianter utgör en egen rasgrupp enligt Internationella hundorgenistationen (FCI).

Ordet tax kommer från tyskas Dachs vilket betyder grävling. Rasnamnet är en förkortning av Dachshund, vilket förklarar ordhärkomsten. Numera kallas taxen vanligtvis Dackel i Tyskland. Denna hund förekommer i tre hårlag; korthårigsträvhårig och långhårig, samt tre storlekar, normalstor tax, dvärgtaxoch kanintax. Sammanlagt finns nio varianter.

Rasen har funnits i Sverige sen 1600-talet, möjligen ännu tidigare. 1968 hade samtliga varianter registrerats i Svenska Kennelklubben.

Den korthåriga normalstora taxen är förfadern till de andra. Den populäraste taxen är den strävhåriga normalstora. Den är en mångsidig jakthund samt en trevlig familjehund.

Taxen är också känd för sitt envisa lynne och sin starka vilja och sitt höga temperament. Den lär sig snabbt vad som är rätt och fel. Dess uppfostran måste vara bestämd så att den från början lär sig vem som är ledaren i "flocken". Eftersom taxar avlats för att ha ett bra, starkt skall så låter de ofta som betydligt större hundar. De har också ibland lätt att skälla när de vill något, vilket är helt naturligt med tanke på deras arv.

De svenska taxarna används främst till drivande jakt, men även grytjakt förekommer. De sydeuropeiska taxarna anses vara något "skarpare" och används mer till grytjakt än de svenska.

Man måste normalt låta plocka de strävhåriga taxarnas päls ungefär två gånger per år. De korthåriga saknar nästan helt det behovet. Vissa taxar har i pälsen en mörkare rand på ryggen som brukar kallas "jaktrand". Förr trodde man att sådan antydde att taxen var bättre på jakt, men det tycks bara vara folktro.

Tax

MVH!BoM


Sankt bernhardshund!

Sankt bernhardshund är en hundras. De avbildas ibland med en kagge runt halsen. Sankt bernhardshundar är av naturen snälla och glada men som med alla stora raser krävs att man sköter dem rätt.

En sankt bernhardshund kan väga upp till 120 kilo.

Sankt bernadshund

MVH!BoM


Pudel!

Pudeln är en hundras som lättast känns igen på sin ulliga päls, som traditionellt är lejonklippt. Den är känd för sitt glada lynne och sin intelligens. Rasen har en lång historia. I dag är den främst en sportig familjehund, en av de 20 populäraste raser i ett antal länder. I USA toppade pudeln listan över de populäraste hundraserna från 1960 till 1982.I hemlandet Frankrike hamnar den dock strax under 20-strecket.Ursprungligen var den en vattenapporterande jakthund. Pudeln finns i fyra storlekar, toypudel, dvärgpudel, mellanpudel och storpudel, som alla räknas till rasgruppensällskapshundar.
Pudel.
MVH!BoM

Chihuahua!

Chihuahua är världens minsta hundras och är uppkallad efter delstaten Chiuahua i Mexiko, varifrån den härstammar. Rasen blev accepterad i USA år 1900.

Det finns två olika varianter av chihuahuan; lång- och korthårig, de är annars helt lika men den långhåriga chihuahuan har lång silkig päls, med en framträdande "lejonman" samt behårad svans, medan den korthåriga chihuahuan har kortare päls och svansbehåringen är kortare. Chihuahuan finns i alla färger och färgkombinationer, men färgen merle är inte tillåten.

År 2008 registrerades 2200 chihuahuor i Svenska Kennelklubben, vilket gör den till en av landets populäraste hundraser. 1951 importerades de första två hundarna till Sverige men rasen fick sitt genombrott först 1958.

Chihuahua

MVH!BoM


Schäfer

Vad man vanligen idag menar med schäfer, är den renodlade sällskaps- och arbetshunden som "föddes" i början av tjugonde seklet. Schäfern är idag en av världens populäraste raser, men rekommenderas inte som renodlad sällskapshund, eftersom den behöver arbeta för att må bra. Rasen som helhet har en del problem med hälsan, bland annat förekommer problem med lederna, ryggen och med olika allergier. Det finns dock stora skillnader inom rasen, mellan olika linjer och olika kennlar. När det gäller exempelvis höftledsdysplasi drabbas några få procent av hundarna från vissa stora kennlar, och nästan hälften av hundarna från andra. Schäfern har fått rykte om sig att ha väldigt dålig hälsa, men detta rykte är delvis oförtjänt. De svenska försäkringsbolagen placerar schäfern i mellanprisgruppen (gruppindelningen baseras på hur ofta hundar av rasen ifråga behöver veterinärvård - de flesta raser samt blandraserna ingår i mellanprisgruppen), så rasen som helhet får sägas vara "genomsnitts-sjuk", varken mer eller mindre. Mentala problem som exempelvis skygghet för människor eller skotträdsla är ovanliga hos schäfern - mentalt är det förmodligen en av de friskaste raserna.

Det föds cirka 50 000-60 000 schäfervalpar varje år i Tyskland.

Olika schäferlinjer kan skilja sig väldigt mycket åt vad det gäller exteriöra och mentala egenskaper (samt, som nämnts ovan, hälsan). Något som den blivande schäferägaren bör sätta sig in i noggrant före köpet.

Utställningsidealet för schäfer har under åren gått mot större hundar, med tjockare päls, mer vinklade bakben och en mer sluttande rygg. Detta har lett till att rasen över i stort sett hela världen delats i två varianter, en exteriörvariant och en bruksvariant. Generellt sett är bruksvarianten lite mindre och smidigare, mer rakryggad, mindre vinklad, med kortare päls, samt förekommer i alla rasens godkända färger, medan exteriörvarianten nästan alltid är rödbrun med svart sadel. Bruksvarianten utgör en liten minoritet av rasens totala antal, men är ändå vanligare som polishund, väktarhund samt i elitbrukset. Schäfer har i många år varit den ras som haft flest individer med på SM i bruks, och då är det nästan enbart bruksvarianten man ser. Det råder alltså knappast några tvivel om att bruksvarianten generellt har bättre arbetsegenskaper än exteriörvarianten, vilket också syns om man tittar på statistik över mentalbeskrivningar och mentaltest. Det är dock en missuppfattning att exteriörvarianten skulle vara omöjlig att använda till något annat än utsällning och sällskap. Det är trots allt många polis- och tjänstehundar som är av denna variant, och jämfört med de flesta andra bruksraser har exteriörschäfern en bra mentalitet om man ser till MH samt en stor andel hundar som kommer ut på bruksprov.Schäfer

                                                            MVH BoM


Golden retriever!

Golden retriever, ofta förkortad golden. är en medelstor hundras från Skottland.

Den var historiskt utvecklad som fågelhund för att hämta skjutna vattenfåglar såsom änder och viltfåglar under jakt och skytte. Den föddes upp med en mjuk mun för att hämta vilt utan att skada det, och har en instinktiv kärlek till vatten. Golden retrievern har en tät underpäls som förser den med tillräcklig värme. Täckhåret är glänsande och vattenavvisande, och ligger platt mot kroppen. Den officiella pälsfärgen är den varierande nyansen av guld.

Rasens intelligens och mångsidighet gör att den passar för en mängd olika uppgifter, bland annat ledarhund för synskadade, signalhund för döda,jakthund, droghund och sök- och räddningshund. Tack vare dess lojala och milda temperament, är golden retrievern också populär som sällskapshund.

Golden retrievern besitter ett vänligt, "will to please"-uppförande, och är en av de tre mest populära hundraserna i Sverige, fjärde mest populära hundrasen (genom registrering) i USA, den femte mest populära i Australien och den åttonde mest populära i Storbrittanien.

Golden retriver

MVH!BoM


Drever!

Drever är en hundras från Sverige. Den är en drivande hund som driver rådjur, hjort,hare och räv. En svensk ras som godkändes av Svenska kennelklubben 1947, under namnet drever. Den 15 juni 1944 bildades den första rasklubben under namnet Svenska Dachsbracken-klubben. Drevern är närmast en självklarhet när det gäller rådjurs- och harjakt, den är också lämpad även för mindre jaktarealer. Innan den svenska rävstammen så drastiskt decimerades av rävskabbs-angrepp på 1980-talet användes drever även som duktig rävhund. Rasen är en utpräglad jaktund med stor jaktlust och uthållighet, och man hör nästan aldrig talas om den som enbart sällskapshund. Under 2008 registrerades cirka 1000 drevrar vilket gör den till en av Sveriges populäraste drivande hundraser. Drevrar förekommer även i jaktliga sammanhang i Norge och Finland.

Den vanligaste färgen är röd-vit, men finns även svart-röd-vit och svart-vit. Mankhöjd: Hanhund 32-38 cm. Tik 30-36 cm. Utseendet kan beskrivas som en blandning mellan tax och stövare.

Tidigare räknades den danska strellufstövaren och drevern som separata raser, men de är sedan flera årtionden sammanförda till en ras. Båda har sitt huvudsakliga ursprung i den tyska rasen Westfälische Dachsbracke.

Drever

MVH!BoM

Jack russel terrier!

Jack russell terrier är en alert, aktiv och intelligent hund med stor personlighet. Den är trots storleken inte en "knähund", utan en självständig och aktiv hund.Rasen används fortfarande ofta som grythund, men även som jakthund för andra uppgifter, till exempel för spårning. Jack russelln är också vanlig som sällskapshund till exempel hos människor.
Jack russel terrier
MVH!BoM

Karelsk björnhund!

Karelsk björnhund är en hundras som tillhör de nordiska jaktspetsarna. Den härstammar från olika spetsraser, huvudsakligen från Ryssland gräns mot Finland i väster i området Karelen. Hunden betraktas som en typ av lajka och användes först, som namnet antyder, till jakt på björn.

Rasen används numera mer för att jaga älg och vildsvin än björn, även om jakten på björn ökar allt eftersom björnarna blir allt vanligare i Sverige och Finland. Hunden skall vara osedvanligt modig för att klara av jakten på högvilt. Den var tidigare aggressiv också mot andra hundar och misstänksam mot främlingar vilket numera med en riktad avel har minskat betydligt. Den s.k. rovviltsskärpan finns dock kvar. Vidare har denna hund en mycket god kondition, är över manken 54-60 cm (hanar) resp 49-55 cm (tikar). Dess utpräglade jaktlust är ett hinder för att den skall bli allmänt populär som annat än som jakthund.

Karelsk björnhund


MVH! BoM


Välkommen till min nya blogg!

här skriver jag och min bästis allt om hundar.Olika raser m.m

 

 

 

MVH!BoM


RSS 2.0